Historien kring Byhem samt namnet Carping

 

 

Byhem Lövestad

 

 

Historien om ett släktnamn.

Förr användes ofta öknamn  eftersom de också var till nytta.  Nästan alla hade son-namn  och det var svårt att se vilken  Nils Larsson  eller Lars Nilsson det var fråga om. Och det gällde såväl person som generation. Men Knudan, Tocken, Göingen, Fjären visste alla genast vem de var.

Det har sagts mig att vårt efternamn  beror på att släkten genom någon anfader fick öknamnet Karupingarna eller Karuparna.  Man kom på att det gick att förta verkan av tillmälet genom att  legalisera öknamnet,  som då blev Carping.

In USA a similar story goes.  My second cousine  Lucille Carping-Smerz wrote in a letter 1997: ” We had a silver sugar spoon with the initial K on it – and I remember the story that the original name began with a K, not C as in Carping….. I also remember hearing that the name came from a name of a farm…”

Jag har funnit stöd för vad som sagts: Morfars farfar Åbon Nils Larsson föddes 1794 i Karup i Malmöhus län. Han flyttade som vuxen till Ramsåsa där han då kan ha fått öknamnet ifråga.

Den förste som tog namnet Carping var Nils Larssons sonson Nils Andersson. Han gjorde det i samband med att han 1887 emigrerade till USA. Långt senare antog fyra av Nils Carpings brorsbarn - inte min mor men väl hennes syskon - släktnamnet;  1924 Gottfrid för ett nytt pass,  något senare Hugo samt Ruth och Esther,  1951 jag och min hustru  Britta.

Själv omnämndes jag som barn ibland Carpingen, det var kanske en enklare och säkrare identifiering än Ola Jönssons påg.  Jag fick veta det i  folkskolans femte klass. Läraren kallade mig så då han i ilska till-rättavisade bl a mig eftersom han menade att vi förnärmat hans gullgosse bland eleverna i de tre klasser han undervisade tillsamman.

2005.08.15/ CeCe   

 

Historien kring ett hus

Min mor Hilda (1894-1984) berättade att  när hon för första gång åkte genom Lövestads kyrkby med far i början av 1920-talet såg hon korsvirkeshuset på backen. Hon sade då spontant: Där skulle jag vilja bo.

Far, Ola Jönsson (1878-1971), köpte Lövestad 26:10 hösten 1947. Han sade att korsvirkeshuset  flyttats från Ystad för att bli bostad åt en prästfru och att där senare bl a varit en krog.

Därför blir detta berättat:

 

Om köpet av jord

Färs häradsrätts afhandlingsprotokoll 1833, den 18 September  innehåller avskriften av en Köpe-Afhandling: …att vi till Enkefru Pastorskan Chatarina Charlotte Klerck, härigenom från vårt ägande Krono Skatte Arbets Hemman ..   26 1/8 mantal Löfwestad öfwerlåte och försälje … till åbyggnad … jordplan, belägen vester och norr intill landsvägen å Löfwestads gata efter de märken, som redan äro bestämde innehållande i vestra sidan i rät linie Sextio Sju /67/ och i dess högsta bredd, från Öster till Vester Fyratio /40/ alnar…

Köpeafhandlingen är undertecknad: Löfwestad den 24. Juli 1833. Pehr Månsson Nr  26., Bol BJD. Jöns Dotter med styrd hand.

En grindstolpe ingår i stödmuren vid vägen söder om trädgården. Den står precis i början av jord-planens västra gräns och är sannolikt ett av de ”märken som redan äro bestämde”

 

Om prästfrun

Chatarina Charlotte Lindström (1768-1839), prästdotter från Lövestad, var först gift med kyrkoherden i Lövestad Kristian Kjellman, som dog i september 1796. Under 1600 och 1700-talen var det vanligt att prästänkan ”konserverades”, d v s med sina barn bevarades (=fick sin försörjning) genom giftermål med makens efterträdare. Chatarina Charlotte blev andra maka till  Echard Klerck (1753-1831), kyrko-herde i Lövestad 1797-1831. Chatarina Charlotte undgick att konserveras en andra gång, systemet var på väg ur tiden. Familjens gravsten står numera lutad mot muren vid kyrkans östra ingång

 

Om huset

Det finns många band mellan familjen Echard Klerck och staden Ystad.

Ett par ger K Leijonhufvuds Ny svensk släktbok: Echard Klercks första hustru var dotter till stads-vägaren Holbeck i Ystad. Chatarina Charlottes och Echards son Karl-Fredrik (1803-1876) – Echards tre barn i första giftet dog under sina födelseår – var verksam vid Södra Skånska Infanteriregementet i olika befattningar mellan 1819 och 1842. (Han arrenderade sedan Tostarp i Riseberga socken och gifte sig. Bidrog morsarvet till att detta blev möjligt?)

Ystads stadsantikvarie Gunnar Wieslander har letat fram bl a följande: Klerckarna har sina rötter i 1600-talets Ystad. En gren adlades. Vid den här aktuella tiden fanns i Ystad en Johan af Klercker (1800-1864), överstelöjtnant vid Södra Skånska Infanteriregementet. Han bodde i nr 37 i kvarteret Erik. I Erik 29 bodde färgaren C J Grönwall, ägaren till köpmansgården i kvarteret. af Klercker var bl a den förste kamreren, senare principal och ordförande i Sparbanken där Grönwall var ledamot i direk-tionen.

En del av Grönwallska gården finns restaurerad på sin plats än i dag. Men huvudbyggnaden mot Stora Östergatan revs och ersattes av hus fullt färdigbyggda omkring 1840. Vid den här tiden var det vanligt att byggnadsmateriel återanvändes, framför allt ekvirke som det var ont om. Här kan det dessutom ha varit angeläget för Grönwall att få in pengar, Grönwallska sterbhuset gick  i konkurs.

Den tidigare citerade köpeafhandlingen från 1833 bevittnades bl a av B Rosengren, Timmermästare I Ystad.

Bl a i delarna av ekkorsvirket i ”åbyggnaden” har nummer huggits in, en förutsättning för återupp-byggnad av timran.

I ”åbyggnaden”, korsvirkeshuset som senare försetts med en flygel åt väster samt veranda och vinds-kupa åt öster, ingår med all säkerhet byggnadsmateriel från Grönwallska gården i Ystad, sannolikt från huvudbyggnaden vid Stora Östergatan. Nämnas kan att timran i den gården är från 1500-talet  –  åt-minstone.

 

Om krog och annat

Utöver den tidigare nämnda krogen har det i huset enligt andra förstahandsuppgifter funnits handels-bod och kaffeservering, enl YA 89.05.31 bageri och slakteri. En fästring för hästar på norra gaveln och tidigare stensättning under gräsmattan i nordost kan vara minnen från dessa verksamheter

Om  geometriska tunneland och jordskyld

Men i köpeafhandlingen finns ett par oklarheter som inte har med huset att göra. Jordplanen beskrivs också så här: …en jordplan bestående af ungefärligen Fem Geometriska tunneland rymd…Där sägs också att  utöver öfwerenskommen köpesumma…hwilken såsom tillfullo betalt och härmed qvitteras skulle Chatarina Charlotte  … såsom jordskyld   …inom den 1 November hwarje år betala Sexton /16/ Skillingar Banco.

De i köpeafhandlingen angivna måtten på jordplanen, en rektangel med ett avrundat hörn, ger en yta mindre än 900 kvadratmeter. 1895 anges arealen i ett lagfartsbevis vara 84 qvadratstänger (8400 qvadratfot ) d v s  741 kvadratmeter. I ett beslut 1932 då 26:10 bildades genom sammanläggning med tillköpt jord  sägs arealen vara 740 kvadratmeter. Enligt Lantmäteriet är ett geometriskt tunnland samma som ett tunnland, alltså 4936 kvadratmeter  (56000 kvadratfot). Fem geometriska tunnland är då 24680 kvadratmeter.

Jordskyld är en avgift för användning av jord man inte äger. Jordplanen är betald, varför då  en avgift?

Curt Carping

(Januari 2005)

 

home